tilde

Nej nu hörni. Nu kokar jag. Att man lever i ett land som samma dag som näringslivet går ut med att året julklapp är en "robotdammsugare" har regeringen mage att gå ut med beslutet om att vi inte längre klarar av att hjälpa människor på flykt. Det måste vara ett jävla skämt.

En välfärdsstat handlar i grund och botten om fördelning av resurser. Vi får in pengar till vår gemensamma välfärd genom olika typer av skatter som sedan används till olika fundamentala saker som vårt samhälle har kollektivt nytta av. Vissa behöver välfärden mer än andra; så har det alltid varit och så kommer det antagligen alltid vara. De senaste två mandatperioderna har man successivt sänkt skatterna för att individer ska få mer pengar i plånboken. För vissa har detta resulterat i flera tusen mer att röra sig med i månaden och för mig personligen har det kanske genererat i att jag har kunnat unna mig ett extra nagellack varje månad. Samtidigt som man har gjort detta har det också resulterat i att man på så sätt har urholkat vår kollektiva budget, all offentlig verksamhet ligger och balanserar på svältgränsen. Det finns helt enkelt inte lika mycket pengar att lägga på skolan, vården, bostäder, kollektivtrafik (läs: allting som vi som samhälle behöver, tillsammans). Pengarna har helt enkelt flyttat från det gemensamma till det privata.

 

Nu står Sverige inför ett vägskäl. Det är en våg av människor som desperat flyr från sina hemländer, flyr från diktaturer, krig och extremism. Vi ser dagligen bilder hur familjer färdas över gummibåtar för att förhoppningsvis kunna bygga upp ett tryggare liv i Europa, kanske Sverige. Men vad gör vi? Vi både slänger ut och stänger ute människor, barn (!!!!) och familjer från detta. Och allt med argumentet att vi inte "klarar mer". Snälla. Ingenting gör mig så provocerad som det argumentetet. Det handlar inte om att vi inte har råd: ett land som har råd att lägga 75 MILJARDER på december månads detaljhandel har också råd att hjälp människor som flyr för sina liv. Ett land där årets julklapp är en jävla robot som ska hjälpa till med städningen har råd. Ett land där 85% av befolkningen bor på 1,5% av landets yta har även plats. Det handlar bara om prioriteringar och omfördelningar. Sverige är inget fattigt land. Det är den offentliga verksamheten som lever på en sparlåga och så fort den utsätts för någon påfrestning så klarar vi inte av att hantera vad som händer. Hur vore det exempelvis om vi HÖJER skatten lite? Får in lite mer pengar till vår gemensamma statskassa? Galen tanke, jag vet!!! Men idk, kanske är värt att prova??? Ett annat förslag är att exempelvis att lätta på reglerna för arbete och boende?

 

Nu har regeringen alltså lagt fram förslag hur man ska "minska flyktingströmmen". Populistiska förslag som inte har någon förankring över huvudtaget. Man vill införa tillfälliga uppehållsstillstånd som inte kommer bidra till någonting annat än att försvåra integrationen (extra extra: nu ska detta även gälla barn!!). För vem i hela fridens namn kommer känna att de vill försöka integrera i ett samhälle om de inte vet om de kommer få stanna? Förövrigt så VET man vet även från länder som exempelvis Tyskland att TUT inte har lett till att minskad invandring. Man ska även införa medicinska ålderskontroller på barn; någonting som har kritiserats av otroligt många experter (för mer läsning: klicka här). Flera förslag om hur man ska få ner flyktingmottagandet har också lagts fram och kort sagt kan man säga att Sverige ska anpassa alla asylregler till absolut lägsta EU-nivå (en till parantes till detta är att Moderaterna med sina förslag även vill gå under denna). Men kort sagt låter vi alltså i princip Ungern diktera vår asylpolitik. Man säger att man hoppas på att detta kommer att leda till att fler EU-länder tar sitt ansvar men i praktiken innebär det att man använder flyktingarna som slagträ och vilka står vid sidan om och klappar händerna, jo: 

 
Sen händer nu även detta, icke så oväntade dominoeffekten: 

Socialdemokraterna och regeringen har vänt kappan efter vinden och det gör fysiskt ont i mig att se hur politiken utvecklar sig. Hur man letar efter lätta lösningar på stora problem för att lugna en redan (i min mening) i mångt och mycket en väldigt välmående befolkning. För två månader sen stod Stefan Löfven och pratade på "Refugees Welcome"-manifestation och pratade om hur vi som land bär solidaritet som vår största stolthet och jag kan inte låta bli att fråga: vart i helvete är solidariteten nu?