tilde

Jag ligger helt seriöst på topp 10 listan av jordens sämsta människor just nu. Fan.

Boys of Fashion Week SS/2012 from Justin Wu on Vimeo.

Galet mycket tjejer i min blogg (but u lovem' right) hur som helst försöker jag kompensera med denna video på fantastiskt vackra killar. Herregud! Snodde videon häääärifrån.

Och där gick datorn sönder. FML.

Bright Eyes, Kent, Bon Iver, Coldplay. Men ja mest Kent.

Beroende av:

Närhet, min mobil, människor, social kontakt överhuvudtaget, musik, lösgodis

Vad tror folk om dig?

Jag vet faktiskt inte. Helt ärligt så tror jag inte att folk tror så mycket. Kan ha fel, men jag hoppas verkligen att dem inte tror någonting allt för negativt i allafall

Stämmer det?

Haha, helt onödig fråga med tanke på mitt svar på den föregående.

Vad får du oftast komplimanger för?

Mina ögon, min klädstil och att jag luktar gott (haha)

Hur imponerar man på dig?

Får du mig att skratta har du på en gång halva inne. Gillar du sen att dansa till Håkan? Ja ännu bättre. Kan du stava och gör inte allt för många grammatiska fel? Fantastiskt. Hör av dig, helst nästan på gränsen till lite för mycket också. Sånt tycker jag om. Och berätta gärna hur du känner. Det tycker jag överlag är riktigt imponerande.

Brukar du skratta för dig själv?

Nej inte jätteofta. Måste ju ha någonting att skratta år och jag ser mig själv inte som speciellt rolig, haha.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS?:

"Fina hihihihi" av Tessan! Hade mms:at en bild på två kattungar. Standard.

Var bor du?

Kallhäll!

Trivs du där?

Helt okej faktiskt.

Har du haft sex idag:

Nej!

Hur svarar du i mobilen:

Lite beroende på vem som svarar och om jag är full eller inte. Men oftast brukar jag bara säga "Heej" om det är någon jag vet vem det är, är det ett okänt nummer så svarar jag "Hej det är Tilde" (om jag vågar svara, dvs)

Vem ringde du senast?:

Tiger.

Vad sa den du senast pratade med i telefonen:

Kommer inte riktigt ihåg. Vi pratade om ifall han skulle komma till Ace eller inte.

Antal timmar sömn inatt:

Slocknade någon gång vid halv fem, vaknade vid halv elva. Somnat om två gånger sen dess och då sov jag en halvtimme varje gång. Räkna själv!

Sov du ensam:

Ja dessvärre gjorde jag det. Gör oftast det numera då Patricia inte ligger bredvid mig längre.

Brukar du komma i tid:

Ja!!!!!!! Alltså jag är värsta tidshitler. Hellre tidig än sen. Alltid. Tror att jag är arbetsskadad från jobbet. Hatar när folk kommer sent, speciellt när det inte finns en anledning till varför dem är sena.

Hur känner du dig nu:

Seg, uppgiven, lite förrvirrad. Men i stora hela mår jag helt okej.

Vanligaste färg på dina kläder:

Typ beige, blekrosa eller svart.

Vad tycker du om fötter:

Bryr mig verkligen inte. Tycker inte om fötter speciellt mycket men inte som om att jag någonsin lägge märke till dem heller.

Vad saknar du:

Saknar våren, ljuset, knoppar på träden och att se hur snön smälter. Jag saknar sommaren och att gå med bara ben. Jag saknar att vara ute hela natten och fortfarande inte frysa. Jag saknar att sitta vid vattnet med musik i öronen och äta jordgubbar. Jag saknar att känna mig lika levande som jag gjorde i Juli. Sen måste jag erkänna att jag saknar att inte känna mig så ensam som jag gör nu.

Hade du en bra kväll igår:

Jo, jag skrev ju om den i förra inlägget och ja, den var helt okej!

Favorit dryck på morgonen:

Juice. Men brukar ju äta Special K med blåbär och mjölk, så då brukar jag liksom inte ha någon dryck vid sidan om. Dricker ju upp all mjölk liksom.

När brukar du oftast gå och lägga dig:

Helt omöjligt att säga då jag har det mest oregelbunda schemat. Börjar jag 06:00, ja då vill jag SOVA innan 22:00. Kör jag kvällskift och slutar runt 23:30, ja då brukar jag somna vid 02:00 tiden kanske. Jobbar jag natt däckar jag oftast på en gång när jag kommer hem 07:20 på morgonen.

Är du blyg?:

Nä. Skulle jag verkligen inte vilja säga. Lite avvaktande kanske. Är inte den som tar mest plats i rummet men är absolut inte blyg.

Sysslar du med någon idrott:

Nja, men försöker gymma tre gånger i veckan.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet:

Nej, men jag tror att man kan känna hur det klickar redan första gången man träffar någon.

Har du spytt offentligt:

Haha, ja!!! En gång. Åh.

Vad skulle du göra om du vore kille/tjej för en dag:

Allt sexuellt du kan tänka dig. Nästan.

Är du nöjd med ditt liv:

Nej, man ska aldrig nöja sig. Då slutar man ju att försöka.

Är du bortskämd:

Alltså, min mamma har alltid försökt ge mig allt hon har kunnat. Så visst är jag lite bortskämd. Men sen jag var femton har jag fått betala för det mesta (typ kläder, bio, mat osv) själv och så fort jag slutade gymnasiet började jag betala hyra hemma. Så samtidigt inte. Jag vill säga själv att jag är otroligt duktig på att hantera pengar och tar dem inte för givet. Pengar är någonting man ska förtjäna.

Vad gör du i morgon:

Imorgon så sover jag fram till minst klockan tre hoppas jag. Sen vet jag faktiskt inte!

Vad är det värsta du vet?:

När folk jag älskar mår dåligt och jag inte kan göra någonting åt det. Människor som tror att hela världen kretsar runt dem. När teknik strular (mest för jag aldrig kan fixa det själv) och att jag börjar gråta så lätt.

Har du bra vänner och äkta vänskap?:

Det har jag verkligen.

Vad är det finaste du fått?:

Men oj, jättekonstig fråga. Men jag väljer att skriva som Thowe och säga min systemkamera. Använder den sällan nu för den inte funkar men jag har så mycket bilder och så mycket sparade minnen på grund av den.

En speciell dag du minns:

Dagen efter nyårsafton för snart två år sedan.

Du samlar på:

Ingenting. Minnen, tankar och texter.

Vem ringer du när du är arg/ledsen:

Tessan alla gånger. Eller om jag är riktigt ledsen ringer jag mamma också. Men är jag arg är det alltid tessan jag ventilerar med.

När grät du senast:

Oj. Några dagar sen var det nog.

Vad skulle du göra om du vann en miljon:

Flytta till London.

Vill du gifta dig:

Det vet jag faktiskt inte. Känns inte speciellt viktigt för mig. Men är det viktigt för den jag vill spendera hela mitt liv med så är jag på.

Vill du ha barn:

Ja, det vill jag verkligen ha.

Är du musikalisk?:

Alltså, nej. Däremot har jag rätt bra taktkänsla och älskar musik mer än det mesta.

Vad dricker du helst när du är törstig:

Vatten! Eller Citron/Lime lättdryck.

Bor dina föräldrar tillsammans:

Haha, nej. Det gör dem inte.

Har du någon gång gråtit dig till sömns:

Klart jag har gjort det. Men det var rätt längesen, som tur är.

(Snodde listan av Thowe)

När jag läste den här frågan hade jag först tänkt göra ett väldigt kreativt inlägg och ta kort på väskan samt innehållet. Jag bangade. Hade inte inspirationen och det har jag egentligen inte för detta inlägg alls, men nu har jag gett mig in i leken.

Hursomhelst. För det första använder jag mig för tillfället inte av en handväska. Det är en svart tygpåse som gäller (omg so fashion!!) Den tackar jag än en gång Patricia för. Ska köpa en egen snart, tror jag. Eller något, hehe. Kollade nyss vad jag faktiskt hade där i, då jag kände mig osäker. Här är den kompletta listan:

Vaselin
Skavsårsplåster
Ett vanligt plåster
Ett paraply
Ett par omaka strumpor
En cykelnyckel
Min dagbok
Fyra pennor - Två blyerts och två bläck
Ipren
Min plånbok
Hörlurar
Adapterdelen till iphoneladdargrejen
Ett Riesenpapper
Ett halvt tuggummi
Min gamla foundation, som förövrigt är slut
En rougeborste (som jag har letat efter den!!!!)
Nycklar
Lypsyl

Som ni kanske ser på listan så borde jag rensa. Inte nu dock. För nu ska jag sova. Bra val att inte ta kort på skiten. Godnatt.

Therese Pernefalk. Jag har skrivit om henne förut, men som rubriken lyder ska jag berätta om min bästa vän, och det gör jag gärna. Jag måste säga att jag önskade att alla hade en Tessan. Det är en relativt klyshig mening, jag vet. Men den är hundra procent sann. Jag känner ingen (förutom möjligtvis min mamma) som har ett lika stort och varmt hjärta som den här tjejen. Hon är så osjälvisk en människa kan bli, ibland tänker hon tillochmed lite för lite på sig själv. Det finns ingen som får mig att skratta som hon & det finns heller ingen som jag känner mig så säker med som med henne. Förövrigt är hon seriöst den coolaste personen jag vet, och det bästa är att hon inte ens behöver försöka.

Tess är den personen skolkade från skolan för att åka hem till mig, klia min rygg och pussa min panna när jag skulle fylla arton och fick mitt hjärta krossat. Hon är den personen som fick mig att gå till skolan när jag helst av allt ville gömma mig under täcket föralltid. Hon är även den personen som fick mig att skratta så extremt mycket att jag nästan ramlade av stolen - den där dagen i matsalen, fast jag aldrig har känt mig så bruten inuti. Förresten så får hon mig nästan alltid att skratta när jag behöver det som mest.

Tess är den personen som skulle åka genom halva Sverige om hon visste att jag behövde henne. Vet ni vad det fina är? Att hon vet att jag skulle göra exakt samma sak för henne. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Att förstå hur jag tänker och fungerar är ibland som en labyrint och många ger upp innan de ens har kommit halvvägs. Speciellt för några år sedan, då var det nästan lite av en katastrof. Tessan och jag är ibland extremt olika när det kommer till tankar/känslor men jag är verkligen evigt tacksam att hon aldrig gav upp på mig. För jag hade aldrig (och då menar jag aldrig) mått lika bra som jag har gjort de senaste fem åren utan henne. Jag vill därför ta tillfället i akt att säga tack till dig Therese. Tack för att du är den fantastiska personen du är och för att du älskar mig lika mycket som jag älskar dig. Du är den bästa jag vet.

Eftersom idag inte riktigt har hänt än så får jag berätta om gårdagen. Den lär ändå vara mer intressant för er att läsa om än denna. Söndagar är ju sällan en kanondag liksom. Hursomhelst! Dagen börjar med att väckarklockan ringer lite för tidigt, då jag landade i sängen lite halvlullig vid halv två i fredags. Mår inte speciellt dåligt men tar en ipren för säkerhetsskull. Gör mig i ordning, äter lite K special & promenrar till tåget. Möter Sara på centralen, dricker en fantastiskt latte och börjar ta igen allt som man har missat sen vi sågs sist.

Tio över elva hoppar vi på tåget mot Uppsala och vid tio i tolv stiger vi av. Där möts vi av Miriam & Lina. Fantastisk syn. Vi bestämmer oss snabbt för att äta och sätter oss på Gästriksland-Hälsingslands Nation för en lördagsfika. Där sitter vi och pratar fram tills säkert halv fyra. Drack ena koppen kaffe efter den andra och jag kände mig mer nöjd än på länge. Fina människor och fin miljö (ny miljö). Efter de fyra timmarna av mackor, chokladrutor och kaffe tar vi en sväng på stan och avslutar det hela med ett besök på Max. Vi alla konstaterar att fan, klockan är ju bara tjugo över fem men det känns som om att den är halv tio på kvällen. Helt kolsvart. Vi börjar röra oss mot tågcentralen igen och fem över halv sex tåget tar oss hem mot Stockholm igen. Jag känner mig extremt likgiltig till livet (en alltför vanlig känsla numera) och vi diskuterar om vi ska ta oss i kragen och gå ut. Jag vill egentligen gå på Adrian Lux men nej det tar emot alldeles för mycket. Jag och Sara skiljs åt på centralen och jag hoppar på tåget mot Kungsängen. Funderar starkt på att hyra film och äta godis, men bangar på det också. Väl hemma så frågar en killkompis om jag vill hänga och javisst tänker jag, för om jag ska sitta hemma själv och deppa lär jag inte överleva denna lördagskväll. Christopher kommer över, vi dricker te i mitt kök, skrattar och kollar på Benjamin Buttons. Somnar gör jag vid halv tolv tiden och sov djupare än på länge.

En mer detaljerad beskrivning på hur min dag ser ut kommer ni nog aldrig vara med om.

Frågan alltså. Har byggt upp lite av någon slags ångest över det här, för jag är fruktansvärt dålig på att beskriva känslor men okej, jag ska försöka så (sätter på min finaste kentlåt) here we go:

Kärlek är för mig i grund och botten trygghet. Känslan av att inte behöva tvivla utan bara vara säker. Men också att veta i hela kroppen att personen i fråga älskar mig lika mycket som jag älskar den. Att nästan vilja vara under huden på någon annan bara för att man känner att man annars inte kommer kunna vara tillräckligt nära. När man vill känna personen bättre än vad man faktiskt känner sig själv och att bli lika överraskad varje gång man ser leendet för fan jag trodde det var omöjligt att det skulle kunna vara vackrare än vad det är i mitt huvud.

När magen pirrar och när man blir pussad på pannan, på halsen, på ögonlocken, på hjärtat. Kärlek är när man är tjugo år och är helt övertygad om att mer än vad jag redan har känt kommer jag aldrig känna, men en halv sekund senare vänds hela världen upp och ner när han tar min hand framför alla. Kärlek är när det känns som om att man nästan tappar andan när man ses och när man snubblar över orden för man har så mycket man vill säga, oj herregud meningarna tar aldrig slut. Eller när man inte behöver säga någonting för orden räcker ändå inte till utan det är tillräckligt med att bara vara. Det finns så mycket jag skulle kunna skriva men nu när jag börjar nå slutet på frågan känns det så abstrakt. Egentligen tror jag att kärlek mest handlar om känslan att vara lycklig.