Måndagen den tolfte maj
I kväll är en sådan kväll då jag verkligen önskade att min kille inte slutade jobbet 01:30. Det är ensamt och alldeles för tyst i lägenheten. I kroppen bor det en kliande känsla av rastlöshet men samtidigt vill jag inte göra någonting. Vill inte se någonting, inte läsa någonting, inte lyssna på någonting, allt känns bara otillräckligt. Noll tillfredställese. Jaja.
