Tisdagen den första april
Det har varit bra väder i flera dagar och jag har gått runt med konstant magont. Det känns som om att majoriteten i min närhet mår dåligt på något plan och jag vet inte, det gör mig bara så uppriktigt ledsen. Känner mig handfallen och i vissa fall otillräckligt, men försöker att samtidigt inte lägga över fokus på mig själv. För det handlar verkligen inte om mig, men av någon oförståeligt anledning så projeceras allting in, rakt i min mage. Jag är bara så orolig.
