tilde

Åkte upp till Sundsvall för att träffa några av mina favoritpersoner. Allt var fantastiskt fint men jag ångrar inte en sekund att jag lämnade. 

Hösten börjar göra sig väldigt påmind här hemma. Dimman ligger tjock nästan varje morgon och förra veckan under min morgonpromenad lyckades jag fånga den med mobilen. 

Kanske den sista middagen utomhus spenderades med Linnea, sushi och vin.

Vi gick på antirasismdemo, det var val, jag blev politiskt deprimerad på grund av valresultatet men livsglädjen börjar som tur är återkomma så sakta men säkert.

Vi har så fint morgonljus i köket nu. En tidsfråga innan det försvinner givetsvis, men jag passar på att njuta så länge det varar.

 

Vi måste alltid låta de röster som drabbas av CA höras. Aldrig ta tolkningsföreträde och precis som i alla andra skeden låta personen som känner någonting känna det. Jag försöker att aldrig någonsin ifrågasätta en annan människor känslor. Oavsett om jag förstår dem eller inte. Varför? För det är inte min plats. Min plats som vän och medmänniska är att lyssna och om det är jag som har gjort fel, försöka förstå, be om ursäkt och inte upprepa beteendet.