tilde

 

 

Detta är så jävla vackert och modigt att jag knappt finner ord. TÅRÖGD!!!

Jag gillar verkligen twitter. Har ni inte twitter så skaffa nu nu nu. Jag tillför i princip ingenting där själv men åå människorna jag följer, fantastiska!! Inte bara har jag lärt mig otroligt mycket av smarta människor med asbra åsikter utan FOLK ÄR JU ÄVEN SÅ JÄVLA SKOJIGA. Det roligaste som hände på twitter igår var definitivt hashtaggen #mittsämstahaff här är min topp fem-lista från gårdagen: 

 

I måndags, dagen efter det katastrofala valresultatet (se föregående inlägg) mådde jag inte så bra. Som tur var har jag världens bästa pojkvän som tog med mig tillbaka ut i skärgården.

Vi kom dit på måndag eftermiddag, lagade mat, och somnade sedan till Parks and Recreation innan klockan hann fylla nio (true story). Morgonljuset på tisdagen var idylliskt och jag började även känna hur livslusten började hitta tillbaka.

 

Vi spenderade största delen av dagen ute och även fast det blåste kyliga vindar spenderade vi kvällen på bryggan med popcorn och bryggkaffe. SÅ GOSIGT! 

 

Nu är vi dessvärre hemma. Erik har påbörjat ännu ett skift och det enda jag vill göra är att gå på promenad med lite härlig musik i öronen. Alltså ni ska veta att jag SÄLLAN känner något behov att gå på promenad. Men just ikväll skulle det kännas helt lagom och mysigt. Men nej då ska vädret svika.... Aja om en timme börjar Uppdrag granskning och efter det är det ju nästan socialt acceptabelt att sova mvh sorlig_tjej90.

 

Kvällens promenadlåt, som jag garanterat skulle ha lyssnat på om bara vädret hade varit litelite mer tilltalande hittar ni häääär <---- klicky

 

I söndags satt jag bakom den här bänken. Det gjorde jag bland annat för att jag, som ung studerande behöver pengar, men också för att jag tycker det är så pass viktigt att värna om demokratin. I ungefär tio timmar satt jag och tog emot folks röster i EU-valet. Jag gjorde det gärna, fast jag missade viktiga soltimmar/härlig D-vitamin och jag kommer att göra det igen i september.

Jag vill verkligen värna om demokratin då alldeles för många tar den för givet, vilket var tydligt i söndags. I mitt valdistrikt kom vi upp till ett valdeltagande på ungefär 50 %. Visst, det är högre än förra valet, men fortfarande pinsamt dåligt. Hälften av alla 1600 människor som jag hade på min lista valde att göra andra saker än att gå de max 300 meter de hade ner till vallokalen för att rösta. Det gör mig mörkrädd. Vad som gör mig ännu mer mörkrädd är att de 50% som ändå valde att komma ner och utnyttja sin demokratiska rättighet, valde att lägga sin röst på ett främlingsfientligt, rasistisk och bakåtsträvande parti. Jag måste erkänna att det var oerhört svårt för mig att sitta anteckna alla röster som SD fick i vårt valdistrikt. Det tog emot att berätta för vår ordförande att ja, Sverigedemokraterna är det tredje största partiet och ja, hela 11% tycker alltså att dem ska få mandat i Europaparlamentet. Ett slag i magen för allt jag tror på helt enkelt. Jag fasar inför riksdagsvalet i höst. Jag fasar inför framtiden och jag grät mig till sömns i söndags. 

 

Att partier med rasistiska och främlingsfientliga rötter har fått fler mandat i Europaparlamentet än vad Sverige har tillsammans är både fruktansvärt och läskigt. Varför lär vi oss inte av historien? Hur kunde vi låta det gå såhär långt? Jag är så jävla glad att Soraya Post och att Feministiskt initiativ fick ett mandat, men samtidigt har jag så svårt att fira. Hade min mormor levt idag och sett valresultatet runt om i Europa, sett att Tyskland valt in en nazist i parlamentet och sett hur de kraftiga högerströmmarna mobiliserar sig hade hon blivit psykiskt sjuk. Jag säger som min mamma, jag är glad att hon slipper uppleva det här. Slippa se hur historien och hennes barndom i nazismens Tyskland nu börjar upprepa sig själv. För det är så jävla skrämmande.

 

Imponerade hög besöksstatistik fast jag inte har uppdaterat på aaah... väldigt länge. Tålmodigt av er. Därför ska ni nu få en bildbomb utan dess like. KUL VA? Jaaa! 

 

Förra veckan åkte jag och bästis ut till min mors land ute i skärgården. Dock missade vi första båten och fick därför vänta i tre timmar på nästa. Men det gjorde inte så mycket. Stockholm var så fint, vädret var så bra och vi hade nästan obegränsat mycket termoskaffe. 

 

 

Men tillslut kom vi fram! SER NI HUR FINT DET ÄR??? Vi spenderade hela dagen på bryggan i solen med varandra, rosévin och musik.

 

Hela dagen var cirka superbäst och det var så sorligt att behöva åka hem redan samma kväll. Dock var ljuset fantastiskt hela hemresan, kolla själva:

 

 

De vackra försommarkvällarna i Stockholm fortsatte på hemmaplan och i torsdags drack jag öl med tillhörande utsikt med en glad och söt Stina.

 

Helgen spenderade jag alldeles för många timmar inomhus, då jag jobbade. Detta bidrog även till att det inte blev så många bilder, alls, tyvärr. Nu är jag med min kille på landet igen. Vädret kunde ha varit bättre men det är skönt att komma bort. Jag har nämligen känt mig lite nere sen valet i söndags. Kommer nog ett eget inlägg angående det senare.

Jag skulle kunna skriva ett inlägg om hur bra jag har mått det senaste dagarna. Lägga in härliga bilder på min skärgårdsvistelse med Therese, berätta om min kväll på Mosebacke med Stina eller bara prata allmänt om hur fin försommaren är. Men det måste vänta. 

 

Ikväll när jag tog tåget hem från stan kollade jag på avsnitt fem av Full patte. Ett avsnitt som jag tycker alla bör se. Ett avsnitt som är så jävla relevant och viktigt. Länken till avsnittet hittar du -> här <-

Varför jag väljer att belysa just detta avsnitt är för mig ganska självklart, och det är för att det är någonting jag verkligen kan relatera till. Att gå ensam för mig är en ständig rädsla. Att åka nattbuss själv eller att befinna mig i det offentliga rummet har alltid bidragit till en form av osäkerhet. Jag, som många andra tjejer, håller hårt i mobilen för att man snabbt ska kunna kontakta någon om något, mot all förmodan skulle hända. 

 

För två somrar sedan åkte jag och Therese nattbuss hem. Jag tror det var en torsdag. Therese gick av tidigare än mig och min mobil hade dött, något jag uppmärksammar henne om när hon går av bussen, då hon frågar om hon ska ringa mig, så jag slipper åka helt själv. I samma sekund som jag säger orden högt, att min mobil har dött, ångrar jag mig. Hela bussen hörde nämligen mig. Och med hela bussen menar jag de fyra män som sitter kvar, varav en sitter på andra sidan gången. Men gjort är gjort; hon går av och jag åker vidare. Utan mobil och också utan den lilla säkerheten som jag har.

När jag ska gå av väntar jag med att plinga, då jag vill se om någon annan ska gå av, och vill därför låta hen plinga. Men ingen plingar, så tillslut får jag göra det. Jag ställer mig upp och mannen på andra sidan gången gör samma sak. Jag kollar bakåt i bussen och ser att den en till kille har ställt sig upp. I den sekunden kan jag inte tänka på någonting annat än att jag inte har någon mobil och att de båda säkert är medvetena om det. Alla vi tre går av och de två männen möter upp varann, som om att de kände varandra, men säger inte ett ord. De hälsar alltså inte utan de bara börjar gå bredvid varandra i tystnad och då jag inte väntade in någon hamnar jag framför dem. När jag går av nattbussen har jag bara fyra minuter hem. Men jag vet också att det kan hända mycket på fyra minuter, speciellt när man inte har tillgång till mobil. Jag har aldrig känt mig så utlämand. Vi fortsätter på samma väg och männen, som fortfarande inte har yppat ett ord till varandra fortsätter att gå bakom mig och min puls höjs för varje sekund som går, fast jag försöker att inte vara eller agera som om att jag vore rädd eller osäker. Plötsligt ser jag ett gammalt par som lyses upp av en gatulampa, och någon sekund senare viker männen av, väldigt onaturligt på en väg som de egentligen hade gått förbi. Först då kan jag andas ut. Det slutar med att jag springer resterande biten hem. 

 

Nu vet jag inte om någonting hade hänt men det jag vet är att min rädsla då var helt genuin. Jag vet att så många tjejer känner denna rädsla varje gång de går hem och jag vet också att det är helt jävla orimligt. 

 

Majoriteten av allt sexuellt våld som sker, sker innanför fyra väggar och av någon som du känner. Men att vi lever i en våldtäkskultur är för mig ett faktum. Ett faktum som måste upphöra. Det ska inte få vara såhär. Därför tänker jag nu repetera Fatta.nu:s (en jättebra hemsida som bör få all uppmärksamhet möjligt) tips om vad du kan göra för att förbättra din egen och din omgivnings kunskap gällnade sexism och vardagsrädsla: 

 

1. Var socialt obekväm - Låt inte sexistisk jagong gå obemärkt förbi för den goda stämningens skull. Sätt ner foten och markera att det är inte okej.

2. Prata om gränser - Granska dig själv. Har du egna erfarenheter av gråzoner eller att gå över någons gräns? Hur skulle du agera om du fick veta att en vän begått ett sexuellt övergrepp? Denna diskussion är särskilt viktig om du identifierar dig som kille/man, då ditt kön är kraftigt överrepresenterat bland förövare. Vad finns det för syn och förväntningar hos dig själv, dina vänner och samhället i stort på killars sexualitet?

3. Fråga en feminist - Känner du dig osäker eller nyfiken på teori och analys? Hur ser verkligheten egentligen ut? Hur kan sexuellt våld förebyggas? Vad kan du göra? Varför förväntas killar vara mer kåta än tjejer? Är sexuellt våld mindre vanligt i samkönade relationer? Vad är egentligen en struktur? Ta hjälp en feminist i din närhet. Ta hjälp av mig!

 

Då jag vill skryta lite subtilt om hur fint det blev hemma efter att jag städade passar jag på att slänga upp lite bilder. Såhär bor vi alltså. Fint va? Jaaaa! 

Det börjar bli allmänt känt att jag är otroligt dålig på att få med mig kameran när det vankas festligheter, och när jag väl har med mig kameran så glömmer jag ofta att använda den. Till följd av detta kommer här ett TILL blogginlägg med mobilbilder, inte så himla skoj kanske, men tänker samtidigt att mobilbilder är bättre än inga bilder alls.

Jag och Erik passade på att utnyttja det fina vädret igår genom att åka till Görvälns Slott som ligger relativt nära där vi bor. På väg dit åkte vi förbi en hästhage och gammal ~hästtjej~ som jag är tvingade jag Erik att stanna bilen så jag skulle kunna få klappa lite (bilden reflekterar verkligen hur nöjd jag var över detta)

Nä alltså jag tvingade inte alls ut Erik på fältet för att ta en instagrambild.......hehe

Väl framme så åt vi lunch och vattenmelon, läste och lyssnade på podcasts i solen. Väldigt mycket *carpe diem* över hela situationen.



Vattnet var fruktansvärt kallt och badkruka som man är lär det dröja ett bra tag innan jag vågar stoppa ned någon annan kroppsdel än min tå. 

När maten var uppäten och jag hade tröttnat på att sola (tycker verkligen det är sååå tråkigt efter typ tio min???) så gick vi på upptäcksfärd. 

Efter lite vandring så kom vi fram till "slottet"!!! Den som vet vilken superkänd svensk film som spelades in här får en virtuell puss. 

 

När solen gick i moln åkte vi hem. Passade då på att ta ett kort på den fina kissen som alltid sitter där på fönsterbläcket men aldrig hoppar ut. 

 

(obs: fortsätter på temat att blanda mobil och kamerabilder) 

Stockholmssöndag på söder med mina fina fina tjejer. 

 

Igårkväll lagade jag och bästis mat hemma hos mig och Erik. Försökte ta bilder med min riktiga kamera, men denna var den enda som blev någorlunda "ok". Därför tänker jag göra något VÄLDIGT kontroversiellt (läs: blanda in lite mobilbilder i inlägget).  

*ramlar av stolen pga så fiiiiina färger* 

 

Det var så otroligt gott. Är typ fortfarande mätt.

 

Efter maten blandade vi drinkar i PET-flaskor och gick ned till vattnet för att kolla på solnedgången. Där satt vi i några timmar tills det var dax för Therese, som började jobba klockan 06:30 idag, att åka hem. Fantastisk och helt lagom kväll.

 

Senaste dagarna och allt är egentligen bra, tror jag, men ändå så känner jag mig inte riktigt närvarande. Återkommer angående det. 

Att jag biter på mina naglar, ja det är sedan gammalt och jag veeeet det är superäckligt och man får i sig mer bakterier än om man skulle slicka på en toalettstol (källa?????). Men är det någon som får mig att vilja sluta så är det Olivia. Hon har alltid så fina naglar och gör så mycket skoj med dem!!! JAG VILL OCKSÅ men det verkar vara helt omöjligt :'( Tips på hur man slutar bita och därmed vara äcklig motages gärna :):)

 

 

Igår när jag plockade lite här hemma så insåg jag, ännu en gång, hur mycket kläder jag har. Alltså orimligt mycket. Det får knappt plats. Erik har typ en halv garderob och jag har tre. Majoriteten av alla kläder ogillar jag/använder ej så en rensning är definitivt på plats. Frågan är bara om jag ska försöka tjäna pengar på mina misslyckade inköp (typ ha kompisloppis hemma/lägga upp på blocket) eller bara donera dem till närmaste Myrorna/Röda Korset. Tåls att tänka på. 

Här sitter jag, tar härliga webcambilder och unnar mig sorbetglass (tipz från glasscoachen: blanda mango och hallonsmak, det blir verkligen episkt gott!!!). Unna sig, ja det får man göra cirka hela tiden men speciellt när man har kämpat emot en vidrig mensvärk hela dagen och precis kom från världens tråkigaste möte om hur man är valförättare. 

Jag under det timmeslånga mötet:

 

 

För er som inte vet så ska jag jobba i de kommande valen. Väldigt ironiskt att jag ska jobba med att räkna röster när jag i princip har dyskalkyli & i princip obefintligt sifferminne. Men ja det kommer väl gå bra. Insåg dock att alla som jobbar som valförättare är typ 65+, vilket känns relativt oinspirerande, så gif:en lär beskriva känslan på valdagen också.

Det är lite över två veckor kvar till EU-valet och jag vaknar av nyheten att endast 40% av alla 90-talister tänker rösta, en nyhet som upprör. Jag förstår att politik ibland kan kännas som 90% tomma löften och att förändringar känns omöjliga att uppnå, men vi får aldrig glömma bort att vi har turen att bo i ett demokratiskt land där vi faktiskt har en möjlighet att som individ påverka.

(Härmar Veronica med bilden för att det var så coolt. Vill du göra din egen F! bild??? Då klickar du HÄR!)

Att rösta är alltså gemene mans sätt att påverka och väljer du att inte rösta så låter du helt enkelt någon annan att bestämma åt dig. Är du missnöjd med all politik som drivs av dagens partier går det alltid att rösta blankt, men då registeras i alla fall din röst. Vi får heller inte glömma bort att de högerextrema partierna går framåt i Europa (och även i Sverige) De mobiliserar sig på EU-nivå och detta är någonting som vi måste försöka motarbeta så mycket vi bara kan.

 

 

Här stod jag i tisdags och tog plats (för övrigt fortfarande nästan orimligt nöjd med mitt korta hår). Körsbärsträden gick inte att jämföra med när Kungsträdgårdens körsbärsträd stod som mest i blom, men det är ju fint att Sundsvall iallafall försöker.

Att läsa genusvetenskap tänker jag förevigt rekommendera till alla. Det är inte bara sjukt lärorikt och allmänbildande, utan det innebär att man cirka alltid får läsa sjukt spännande kurslitteratur.(PS. kolla hur brun jag ser ut? :D:D:D)

Naw, så gullig kille. Och uppmärksamma även vilken stilig lampa vi fick tag på??? Endast 100kr och den kommer med största sannolikhet göra sig väldigt bra i vårt hem. 

 

Och nu är vi påväg tillbaka till ett vad som verkar vara ett väldigt regnigt Stockholm. Undrar seriöst vart våren och värmen tog vägen? Wake me up when denna kyla ends.....

 

 

 

Jag hoppas att alla mina läsare har sett Full Patte som just nu visas på svtflow? Om inte, GÖR ER SJÄLVA EN TJÄNST OCH SE DET NU!!! Varsågoda, här är en direktlänkt: http://www.svtflow.se/full-patte

De två finaste bilderna som tagits i min webcam det senaste dygnet. Varför Erik ser så hemskt ledsen ut på första bilden är lite oklart, men om jag minns det rätt så var det för att jag råkade säga att hans hud såg så smutsig ut på bilderna. Vilket förvisso var sant, dock ej hans fel utan ljuset. Andra bilden porträtterar en VÄLDIGT nöjd Tilde och en nästan lika nöjd Molina (Eriks föräldrars katt, reds amn.) 

 

Vi befinner oss alltså i Sundsvall. Staden som i princip alltid sover. Kallt är det också, väldigt kallt. Och blåsigt. Men vad gör det när man har världens bästa sällskap, får gratis mat och har en katt tillgänglig 24/7???

 

 

Gjorde ett fint montage på mina häftiga byxor som jag köpte i Berlin förra året. Varför undrar då kanske ni? Jo, såhärva; jag har alltid haft svårt för jeans. Sedan barnsben alltså. Kommer ihåg att jag konkret vägrade ha på mig jeans när jag gick på dagis, tajts (helst velour) för det enda som gällde.

 

Men jag gillar verkligen dessa byxor. De är coola, sitter inte för tajt vilket innebär att jag kan röra mig i dem och sitta utan att få allt för ont i höftpartiet/mage. Men det senaste två gångerna jag har spatserat runt i dem har jag blivit konkret skrattad åt? Iofs bakom min rygg, men ändå. Förstod först inte varför och ja, jag måste erkänna att jag tog lite illa vid mig. Men efter mycket grubblande har jag nu dragit slutsatsen att det måste bero på avundsjuka. Någonting annat är egentligen helt otänkbart. Och om, mot all förmodan, min teori inte håller känner jag lite spontant såhär:

 

(Hallå förresten, använder folk fortfarande det där bloglovin??  Har nämligen varit så duktig och SJÄLV lyckats klistra in en länk längst ner, ja någonstans på sidan.. Kolla åt höger typ! *håller tummarna och hoppas att den funkar..* Hur som helst går det alldeles yppeligt att följa mig där.)

En söndagslista kanske? JAA så kul tycker ni! Därför kommer det nu en lista på mina fem favoritbloggbrudar, woho! Juste. Både namnet och bilderna är länkade så det ska bli extra enkelt för er att hitta dit.

Viktigt viktigt viktigt; denna lista är skriven helt utan innebördes ordning:

Hon bor alltså i Berlin people, BERLIN!!! (aka min absoluta favoritstad, dröm), hänger på typ tak, dricker vin, myser runt och verkar bara ha det så jävla bra hela tiden?? Jag tänker inte ens försöka förneka min avundsjuka. Sen att hon är fenomenal på att fotografera gör bara hela bloggupplevelsen ännu bättre.

 

 

 

Fantastiskt cool brud som dessutom är extremt rolig och smart. Duktig på att bjuda på sig själv är hon också och hon tar ÄVEN asbra egobilder?? Hon ger mig i princip allt jag förväntar mig av en fet blogg. (Får förövrigt cirka all min gif-inspiration från Amanda)

 

 

Fanny Åström!!! 

 

Ingen har lärt mig så mycket om feminism som Fanny Åström. Hon skriver så extremt pedagogiskt, sakligt och bra att jag typ smäller av. Alla borde ta del av Fannys texter. Även om jag inte håller med till 100% hela tiden så känner jag mig så mycket klokare varje gång jag har läst något hon har skrivit. Fanny 4 president!!!

 

Att Moa inte bloggar oftare är på riktigt det värsta ever, för är det någon som behövs i bloggvärlden är det hon. Och är det någon som inspirerar på en riktigt hög jävla nivå så är det hon. PUNKT.

 

 

Dessa tjejer driver inte bara egna bloggar utan också en viktig plattform för rasifierade feminister. Evigt tacksam för allt jag har blivit upplyst om genom att läsa deras diskussioner och analyser.

 

 

Topp fyra bästa sakerna just nu:

1. Mitt nya korta men ack så fab hår

2. Rosa magtröjan!!! 

3. Mjuka mönstrade byxor - typ som mjukisbyxor men lite mer classy helt perf

4. Att alla mina BH:ar (jag har typ två) ligger i tvätten vilket innebär att jag inte har något val jag måste gå utan and i'm lovin' it

 

Fint väder i en vecka till och träden kommer garanterat vara helt magiska. En magisk låt på det kanske? Varsågoda!