så mycket som jag har skrattat
idag
och igår
och i förrgår
och hela veckan
ja, så mycket har jag inte skrattat på alldeles för länge
(mest bara för att minnas)
Söndagen den tjugoåttonde april
Äta pannkaksfrukost med Erik, leka på kulturmagasinet och upptäckten av våren (på riktigt). Har haft en bra vecka, trots allt. Fast min lägenhet ser ut som ett bombnedslag och fast jag längtar till Therese och Patricia något oerhört. Fast jag inte har börjat plugga till tentan som är mindre än om en vecka och fast jag spenderade pengar jag inte har på onödiga saker.
Idag är det söndag igen och snart är det maj. Hur otroligt är inte det, egentligen?
Onsdagen den tjugofjärde april
Kolla här kompisar. Lite vår.
Onsdagen den tjugofjärde april
Bra saker med att ha en macbook:
1. man kan i princip ha med sig den överallt pga lätt att bära
2. man känner sig cool och viktig (oklart varför)
3. photobooth, EXTREMT bra tidsfördriv då det finns väldigt många roliga effekter:
4. bra batteritid (läs: man hinner ta jättemånga bilder på sig själv innan den dör)
Så nu sitter jag här, i skolan och tar webcambilder på mig själv som jag sedan postar på denna patetiska sidan som jag knappt vill kalla blogg, när jag egentligen borde plugga. MEN ÄSCH - det är ju faktiskt onsdag.
Måndagen den tjugoandra april
Snor skamlöst inspiration från tumblr. Sorry till alla som motsätter sig sådant.
Måndagen den tjugoandra april
Vet varken ut eller in ikväll. Därför struntar jag i disken ännu en dag och äter en enorm mängd popcorn i sängen påklädd min fulaste sovtröja.
(livsstatus: konstant icke-närvarande - förutom i din närvaro då)
Fredagen den nittonde april
Bilden som överhuvudtaget inte alls fick tillräckligt mycket uppmärksamhet på instagram. JAG ÄLSKAR DEN. Detta är ju en supertydligen 300 likes bild. Verkligen. Mina, ja, i princip snyggaste sundsvallskompisar, sol och vinden i Evelinas hår. Fantastiskt.
Denna därimot. Också en riktigt bra bild. RIktigt bra brudar och den fick även riktigt bra med uppmärksamhet. Sådant uppskattas. Som ni säkert har förstått så har våren även kommit till västernorrland. Väldigt uppskattat. Utanför mitt fönster skiner solen relativt konstant (ok det regnade hela igår men whatever) och även fast det kan kännas jobbigt att vakna av ljusstrålarna så lättar det ändå upp stämningen, ganska rejält.
Till mamma: Jag mår. Det gör jag.
Nu ska jag dricka vin med Sundvalls finest.
Måndagen den femtonde april
Måndagen den femtonde april
Fotade på Klubbland i helgen och hade överlag en fantastisk lördag. Bästa människorna var hemma hos mig innan utgången och vi fick äntligen lyssna på 97-03 listan. Egentligen var det nog bara jag och Karl som var riktigt taggade, men det blev hur som helst en succé för de flesta. Och ja, det står fortfarande ölburkar och shotflaskor på mitt golv. Ska städa. Snart.. Kanske.
Klubbland var helt ärlig den enda värda utgången jag har haft sen jag flyttade hit (sorligt, ja-a). Bra musik, bra dans och bra stämning. Typ allt det man kan förvänta sig helt enkelt.
På söndagen bjöd Stina på sconesfrukost och det var också i hennes soffa som jag spenderade hela dagen/kvällen. Känner att det bör bli någon form av tradition.
Söndagen den fjortonde april
Jag hade gjort vad som helst för att ha henne här bredvid mig.
Söndagen den fjortonde april
Det är så jävla svårt det där med livet, tycker ni inte?
Lördagen den trettonde april
Vecka femton alltså.
Lördagen den trettonde april
Väldigt stulen tumblrbild, men en är så fantastisk vacker att jag måste visa den för så många som möjligt
Lördagen den trettonde april
Tisdagen den andra april
Förövrigt: första dagen i Sundsvall överträffade cirka alla förväntningar
Tisdagen den andra april
Så det där med att jag har världen bästa kusin. Helvete vad jag älskar henne. Och herregud vad fin hon är när hon nu ligger bredvid mig och sover.
Måndagen den första april
Idag är det en omöjlighet att lyssna på någonting annat än:
1. Bon Iver
2. Kent
3. Vad Som Helst Som Är Deppigt Och Med Bra Texter.
Tackar Stockholm för sjutton extremt manodepressiva dagar, men det gör mig inte så mycket, inte i längden. Jag har aldrig varit den som är långsint. Jag har mått bättre här än vad jag har gjort de senaste månaderna i Sundsvall och det är även därför det känns så extremt jävla jobbigt att återvända. Ensamheten är ett faktum på ett helt annat plan, något som jag har lyckats vant mig i från under de senaste veckorna.
Sen vill jag poängtera att jag hela tiden väljer min avskildhet. Jag vill verkligen göra detta glasklart då det antagligen är fler från klassen som läser detta. Ni har inte gjort någonting fel och jag förväntar mig heller inte mer än vad jag har fått. Problemet har alltid och ligger fortfarande hos mig, det är jag ytterst medveten om. Men jag jobbar på det, jag gör verkligen det. Jag jobbar på det så vi ska få en fantastisk vår tillsammans, så att jag äntligen kan känna att jag får plats i mig själv och så att jag igen blir en sådan person man vill umgås med.
Nu ska jag packa, Twin Peaks here I come.
